Skärmbild från det immateriella kulturarvets wiki-sida.
Vad har spökhistorier, tävlingar i timmerflottning och käpphästhobbyn gemensamt? Eller yoga, belgisk ölkultur och flamenco? Alla dessa är exempel på immateriellt levande kulturarv; de förstnämnda från Wiki-förteckningen över det levande kulturarvet i Finland och de andra är internationella exempel från Unescos internationella listor över immateriellt kulturarv.
Immateriellt kulturarv är en relativt färsk nykomling i den internationella kulturpolitiska diskussionen. Däremot har materiellt kulturarv redan länge aktivt skyddats på internationell nivå genom olika avtal.
Unescos konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet godkändes 2003. Finland ratificerade konventionen 2013 och Museiverket ansvarar för det nationella verkställandet av avtalet. Syftet med konventionen är att främja att man identifierar och värnar om det immateriella kulturarvet. Det levande kulturarvet kan vara bl.a. hantverksfärdigheter, muntlig tradition, scenkonst, sedvanor, ritualer eller ceremonier i det sociala livet eller kunskaper om naturen.
Avtalet verkställs i Finland tillsammans med flera intressentgrupper. Det har ordnats flera seminarier om det levande arvet och diskussioner har förts runt om i Finland. Ett viktigt verktyg är kretsar för det levande kulturarv; branschövergripande nätverk av aktörer som för verkställandet av Unesco-avtalet vidare inom sina sektorer. Kretsarna fungerar som koordinerande organ och noder där aktörerna som svarar för utövande och överförande av, utbildning och forskning i samt dokumentering och bevarande av traditionerna inom respektive bransch kan mötas.
Hittills har grupper för hantverk, natur samt folkmusik och folkdans grundats för att föra genomförandet av Unesco-avtalet vidare inom sina sektorer. De har ordnat evenemang, seminarier och utställningar. I början av 2016 utkom även webbpublikationen Itsetekemisen perinne – käsityöt elävänä kulttuuriperintönä och senare Elossa – luonto ja elävä kulttuuriperintö. Det kommer även att komma motsvarande publikationer inom de andra delarna av det levande arvet.
En viktig del av genomförandet av avtalet är Wiki-förteckningen över det levande kulturarvet, där man från och med våren 2016 samlat texter skrivna av samfund och grupper om det levande arvet. Wikiförteckningen innehåller idag nästan 140 presentationer varav 10 gäller god praxis. Bakom presentationerna står över två hundra instanser, föreningar och hobbygrupper.
I mars 2017 öppnas ansökan till den nationella förteckningen för elementen i Wikiförteckningen över det levande kulturarvet. Detta är nästa steg i förteckningsprocessen där man kommer att gå djupare in på funderingarna kring skyddet av det immateriella kulturarvet. Det är undervisnings- och kulturministeriet som fattar beslut om vilka objekt som ska upptas i den nationella förteckningen. Objekt i den nationella förteckningen kan föreslås för upptagning i Unescos internationella listor över immateriellt kulturarv. Det är intressant att se hurdant levande kulturarv man de kommande åren vill presentera för resten av världen från Finland.
Tilläggsinformation
Museiverkets webbsidor: Immateriella kulturarv
Wikiförteckning för levande kulturarv: https://wiki.aineetonkulttuuriperinto.fi/
Facebook: www.fb.com/elavaperinto
Kommentar