”Museiverket säger nej!” – berättelsen om en t-shirt

Veikko Kunnas mindes sin tid på Museiverket, en av sina första arbetsplatser, som att många av utlåtandena kunde reduceras till formen: ”Museiverket säger nej”. Som en mildare form användes skämtsamt även former som ”ett absolut kanske” samt ”ett strikt kanske”, som avdelningsdirektör Pekka Kärki var tvungen att låta ta bort från utlåtandena.

De unga eller på annat sätt ungdomliga tjänstemännen Timo Tuomi, Veikko Kunnas, Irma Lounatvuori, Marja Ivars och civiltjänstgöraren Tommi Lindh ansåg sig att skapat ett förträffligt och självironiskt internskämt när de tryckte upp t-shirts där myndighetens logotyp hade redigerats så att den svenskspråkiga delen av texten Museovirasto – Museiverket” hade ersatts med orden ”sanoo ei” (säger nej).

Den ursprungliga gråa t-shirten trycktes bara till ovan nämnda personer, men ivern som spred sig tvingade gänget att genomföra flera nytrycksomgångar. De nyare t-shirtarna var svarta med vitt tryck. Till slut blev ledningen medveten om det här självironiska smutsandet av det egna boet och kunde inget annat än att förbjuda användningen av t-shirtarna på arbetsplatsen och vid alla tjänsteuppdrag. Lindh minns att beställningar på Museiverkets t-shirts även kom in efter detta och misstänker att alla som beställde t-shirten inte nödvändigtvis uppmärksammade EI-texten. Inga fler t-shirtar trycktes dock. På den sista t-shirten trycktes texten Museiverket sanoi ehkä (Museiverket sa kanske) och den fick Elias Härö när han pensionerade sig efter en lång ämbetskarriär.

Maire Mattinen minns att hon tänkte att tiderna kommer att förändras och att Museiverkets image skulle bli färgglad och positiv när professor Henrik Lilius valdes till Museiverkets generaldirektör. Därför utformades ett motsatt meddelande till någon personalfest med texten YESS kryddad med ämbetsverkets nya logotyp. Den t-shirten förblev den enda i sitt slag. Mattinen misstänker att t-shirten inte blev populärare än så eftersom Museiverket väl nöjde sig med att säga "nej" även i fortsättningen.