Under 2013–2016 har man digitaliserat totalt nästan 18 000 arkeologiska forskningsrapporter. Efter början av projektet har tyngdpunkten i digitaliseringen legat på rapporter om den byggda miljön samt på administrativa material. De flesta nya arkeologiska rapporter fås idag direkt i elektronisk form.
Museiverket digitaliserar arkeologiska forskningsrapporter och gör dem tillgängliga för allmänheten
Skärmbild av Alfred Hackmans digitaliserade forskningsrapport från Malax. Rapporterna finns tillgängliga under Kulturmiljöns forskningsrapporter i Kulturmiljöns servicefönster på kyppi.fi.
De äldsta arkeologiska rapporterna i Museiverkets arkiv härstammar från mitten av 1800-talet. Därefter har arkeologiskt material samlats i arkivet i enorma mängder. Man beslöt sig att fokusera digitaliseringsprojektet som inleddes 2013 med projektfinansiering från undervisnings- och kulturministeriet i synnerhet på arkeologiska forskningsrapporter. Nu har Museiverkets material som består av utgrävningsberättelser, inventeringsrapporter och resultat av olika utredningar digitaliserats och finns tillgängligt på nätet. De arkeologiska forskningsrapporterna har publicerats i databasen för kulturmiljöns forskningsrapporter i tjänsten Kulturmiljöns servicefönster (kyppi.fi) som är öppen för allmänheten.
Digitalisering – inte bara skanning
Inskanning utgör bara en liten del av det arbete genom vilket materialen i arkivet omvandlas till ett format som man kan bläddra i på nätet. Förberedelser, det vill säga till exempel eventuell organisering, rengöring och katalogisering av materialet, är en väldigt viktig och tidsödande arbetsfas. För de arkeologiska rapporterna var denna fas kortare än vanligt, så digitaliseringen löpte snabbt.
Kartbild över Aarne Europaeus (senare Äyräpää) forskningsrapport från Kyrkslätt. Skärmbild. Rapporterna finns tillgängliga under Kulturmiljöns forskningsrapporter i Kulturmiljöns servicefönster på kyppi.fi.
Målet med digitaliseringen var att åstadkomma en så bra kvalitet och läsbarhet som möjligt med de apparater som fanns till förfogande. Materialen skannades så att bildstorleken motsvarade originalet 1:1. Stora bilagekartor lämnades tills vidare i pappersform, eftersom man borde ha låtit en utomstående utföra arbetet och i projektet prioriterades det material som används mest.
Alla skannade material har genomgått en OCR-textidentifiering, vilket gör det möjligt att också göra sökningar i textinnehållet och därmed underlättar användningen av materialen i betydlig grad. Filerna har överförts till databasen i PDF/A-formatet, som är ett filformat avsett för långvarig förvaring. Digitaliseringen ersätter inte det bestående förvaringssättet, som fortfarande är papper.
I digitaliseringsprojekt ska man alltid beakta olika offentlighets- och upphovsrättsliga frågor. Olika material, till exempel kartor och bilder, är förknippade med upphovsrättigheter, som ska beaktas när materialen används. För digitaliseringen valdes huvudsakligen endast offentliga dokument och vid behov begränsade man materialens synlighet på olika sätt.
Skärmbild av texten i Aarne Europaeus (senare Äyräpää) forskningsrapport. Rapporterna finns tillgängliga under Kulturmiljöns forskningsrapporter i Kulturmiljöns servicefönster på kyppi.fi.
Ivrigt mottagande
Digitaliseringen av arkeologiska rapporter innebar startskottet för arbetet med att göra Museiverkets arkivmaterial lättare tillgängligt. Med digitaliseringen svarade man på de önskemål och behov som kunder som använder materialet lagt fram och kundservicen underlättades.
Det digitaliserade materialet används av både yrkesfolk och privatpersoner som intresserar sig för ämnet. Det har kommit in mycket positiv respons från kunderna. Vi fick även erkänsla i form av utmärkelsen årets arkeologiska gärning 2014, som beviljades av föreningen Suomen muinaistutkimuksen tuki ry.
I början av 2017 omfattar Kulturmiljöns registerportal nästan 25 500 forskningsrapporter om kulturmiljö. År 2016 granskades rapporterna cirka 20 000 gånger. Administrativt material har digitaliserats till ett omfång av nästan 28 000 filer som finns tillgängliga via tjänsten Museoverkko och på datorerna vid Museiverkets arkivs kundservice. Man strävar efter att också i fortsättningen hålla de arkeologiska forskningsrapporterna på nätet aktuella.
Kommentar