Historien bakom Östersjöns första undervattenspark – Kronprins Gustav Adolf

Vid Kronprins Gustav Adolf kunde dykaren följa en kulturstig under vattnet med 13 infotavlor som berättade om vrakets historia och detaljer. Dessutom erbjöds bl.a. förtöjningsbojar för båtar, en karta för dykarna, en broschyr med ordningsregler samt en webbplats på flera språk. Till idén med undervattensparker hör även att förevisa objektet för den icke-dykande publiken, t.ex. i form av traditionella utställningar, böcker, broschyrer och videor. Vrakparker är populära ute i världen och idén utfördes nu för första gången i Östersjön. Även i Finland var dykarna entusiastiska inför tanken på en ”de luxe” undervattenspark vid vraket Kronprins Gustav Adolf.

Kronprins Gustav Adolf var den svenske kungen Gustav III:s linjeskepp, som deltog i ett fälttåg mot Ryssland 1788. Då fartyget patrullerade i Helsingfors vatten överraskades det av ryssarna och under flykten körde fartyget på ett grund som inte tidigare hade påträffats. Snart intog ryssarna fartyget, fängslade besättningen och tände eld på linjeskeppet. Efter branden, som varade i flera timmar, exploderade fartyget och drev iväg för att slutligen sjunka. Den ödesdigra grynnan började senare kallas Gustav Adolfs grund och namnet används än idag på sjökort.

Vraket hittades 1995 då Marinens forskningsinstitut undersökte havsbottnen utanför Helsingfors med side-scan sonar. Söder om Gustav Adolfs grund registrerade skannern skepnaden av ett stort vrak på cirka 20 meters grund. Det intressanta fyndet anmäldes till Museiverket som genom marinarkeologiska fältundersökningar identifierade vraket som Kronprins Gustav Adolf. Många olika instanser stödde undersökningar av vraket, bl.a. Finlands kulturfond och Helsingfors hamn. Frivilliga dykande samarbetspartner var bl.a. dykare från Finska vikens sjöbevakning, från dykföreningen H2O och Helsingin Urheilusukeltajat ry samt dykare från föreningen Teredo Navalis som biträdde sjöhistoriska museet.

Vraket efter Kronprins Gustav Adolf ligger cirka 3,5 nautiska mil syd-sydväst från Gråhara fyr. Vrakdelarna av fartyget ligger på 18–20 meters djup och har delvis spritt sig över ett cirka 100 x 100 meter stort område. Vraket består av bottendelen av fartygets skrov, sidor som fallit, olika konstruktionsdelar samt kanoner, kanonkulor, ankare och andra lösa föremål. Sammanlagt 71 kanoner har hittats i vraket. Tre av dem har bärgats, konserverats och undersökts. Vraket är en fast fornlämning som skyddas av lagen om fornminnen.

Under årens lopp har Kronprins Gustav Adolfs vrakpark rustats upp och uppdaterats i samarbete med parkens användare, dykarna. År 2016 förnyades parken tillsammans med nya samarbetspartner och parken öppnades som en av Helsingfors stads friluftsplatser och kallas Helsingfors vrakpark – Kronprins Gustav Adolf. Inträdet till vrakparken är gratis. Idag går det även att bekanta sig med vrakets historia på Finlands sjöhistoriska museums Maritimcenter Vellamo i Kotka, där föremål från vraket visas upp. Det går även att göra en virtuell dykning in i vraket med hjälp av en video där guiden är parkens fadder, skådespelaren Ville Haapasalo.

Bl.a. Forststyrelsens naturstigar under vattnet, de bojmärkta vraken i Hangö och en del andra vrakparker som öppnats i de övriga länderna kring Östersjön har hämtat inspiration från Östersjöns första vrakpark. Dessutom har vrakparken gett inspiration till olika mer omfattande projekt kring dykturism och den har varit ett exempel för flera avhandlingar även så långt borta som i USA. Idag är Kronprins Gustav Adolf ett av objekten i det EU-finansierade BALTACAR-projektet.

De olika nuvarande och planerade vrakparkerna i Östersjöområdet hjälper oss förstå Östersjöns globalt betydande potential som ett unikt ”friluftsmuseum under vatten” där flera tusentals olika vrak har bevarats.