Finland tar med Europa under vattnet – projektet MoSS inom marinarkeologi 2001–2004

I Finland och på Museiverket var man alerta då det första gången 2001 gick att söka finansiering för projekt inom maritim arkeologi från Europeiska gemenskapens program Kultur 2000. Tipset kom fram även till Finlands sjöhistoriska museum på Vrakholmen i Helsingfors där maritimarkeologerna började skriva på en ansökan. Det var självklart att Finlands objekt skulle vara vraket efter Vrouw Maria som sjönk 1771 och som hittats av Rauno Koivusaari 1999.

På Vrakholmen var man ivriga och trodde på projektidén, även om ingen av medlemmarna i kärntruppen hade erfarenheter av EU-projekt, eller av att vara ledande partner. Som tur är hade personalen kontakter med andra europeiska aktörer inom kulturarvet under vatten. Till detta bidrog bland annat medlemskapet i Östersjöområdets arbetsgrupp för kulturarvet under vatten, deltagandet i internationella seminarier samt undervisningen i maritim historia, arkeologi och etnologi som inleddes vid Helsingfors universitet 1993.

Även andra projekt gav råd och projektets partner var Nederländerna (Netherlands Institute for Ship- and Underwater Archaeology), Storbritannien (Mary Rose Archaeological Services Ltd.), Sverige (Södertörns högskola), Tyskland (Archaeological State museum of Mecklenburg-Vorpommern) och Danmark (Centre for Maritime Archaeology). Den utomstående utvärderaren kom från Portugal.

Projektidén utarbetades tillsammans med partnerna, som även gjorde budgetkalkyler och delade upp ansvaret. Ett par veckor innan ansökan lämnades in var det spännande stunder, då en av partnerna plötsligt meddelade att de drar sig ur projektet. Problemet löstes dock genom ett telefonsamtal till maritimarkeologins guru i Sverige, professor Carl-Olof Cederlund, som på kort varsel anslöt sig till projektet.

Från planer till verklighet

Projektet gavs slutligen namnet “Monitoring, Safeguarding and Visualizing North-European Shipwreck Sites: Common European Underwater Cultural Heritage – Challenges for Cultural Resource Management, MoSS”, vilket även antecknades i pappersansökan som med kurir skickades till Bryssel i maj 2001. Det positiva beslutet om projektfinansiering kom i december 2001. En glad överraskning var även att projektet fått utmärkta poäng. Så fick alltså Museiverket i uppdrag att 2001–2004 leda det första marinarkeologiska projektet med finansiering från Kultur 2000. Samtidigt lärde sig Museiverket att för första gången vara koordinator för ett EU-projekt.

För Finlands del anpassade man forskningsplanerna och målen som redan tidigare skissats upp för vraket efter Vrouw Maria så att de passade ihop med målen och linjerna i programmet Kultur 2000 och med projektpartnernas mål. Idén var att få med internationellt kunnande, expertis och partner. Genom EU-finansieringen kunde även Museiverkets forskningsbudget ökas med nästan 40 procent

I projektet deltog fyra vrak av europeisk betydelse. Vraken låg i Nederländerna, Tyskland, Sverige och Finland. Vrakens datering varierade från 1200-talet fram till 1856. Centrala teman för projektet var uppföljning av hur vrakens skick utvecklas, skydd, presentation och visualisering. Målet med uppföljningen av vrakens skick var att utveckla och förbättra kartläggningen av vrakens miljöförhållanden och de metoder som används för uppföljningen av deras skick. Under projektet placerades utrustning som mäter miljöförhållandena ut på tre vrak. Syftet med skyddet är att kartlägga och utveckla olika modeller för skydd av vraken genom att även beakta de olika medborgarinstansernas behov. Syftet med presentationen var att på flera språk berätta om vraken i projektet för en europeisk publik med särskild betoning på mångsidiga bildberättelser.

I projektet ingick även fältarbete, en webbplats, publikationer, affischer, broschyrer, rapporter, artiklar, möten och seminarier samt olika typer av information. Projektet hade mål både på kort och lång sikt. Alla mål gav information både för den stora publiken och för proffs på skydd av kulturarvet. Projektets totala budget var cirka 1 157 000 euro.

Projektet gav konkreta resultat

Vad lärde vi oss då av projektet? Vi lärde oss om att arbeta i ett EU-projekt, söka finansiering och bygga internationella nätverk. På praktisk nivå lärde vi oss fältarbetsmetoder och fick tillgång till utrustning avsedd för att mäta vrakens miljöförhållanden och en ROV-robot samt en plan för förvaltning och vård av vrak, utvecklad av holländarna. Det var även viktigt att projektet bidrog till att möjliggöra utbildning, praktik och kompetens för finska marinarkeologer. Projektet gav även inspiration till bättre visualisering av undervattensobjekt bland annat genom virtuell teknologi och 3D-modeller. Det vi lärde oss och våra idéer har vi senare även utnyttjat på andra objekt för kulturarv under vatten. Projektet var som helhet viktigt för marinarkeologin i Finland och synliggjorde det finska kunnandet och vårt kulturarv under vatten för världen.

Mer överraskande var projektets långvariga internationella konsekvenser. Genom MoSS-projektet drog Finland ner Europa under vattenytan: MoSS-projektet har ofta av de internationella kollegerna utnämnts till modern till de euroepiska kulturarvsprojekten under vatten, som startskott och inspirationskälla för nya projekt.