Byggda kulturmiljöer av riksintresse – RKY2009

Hilkka Högström

Jylhämä kraftverk i Vaala. Kraftverks- och bostadsområden som Oulujoki Oy byggt för riksomfattande elproduktion vid vattenleden längs Ule älv och ån Emäjoki är ett av de viktigaste projekten från återuppbyggnadstiden när det gäller deras omfattning, byggnadskonst och -teknik. De flesta av dem planerades av arkitekten Aarne Ervi. Foto: Soile Tirilä, Museiverket, (218196:1).

Strax före jul 2009 fattade statsrådet ett viktigt beslut om byggda kulturmiljöer av riksintresse (RKY). Styrelsen, som leddes av statsministern Matti Vanhanen, beslutade på förslag av miljöminister Jan Vapaavuori att eftersom Museiverkets inventering, som omfattat hela landet, hade genomförts i samarbete med sakkunniga i kommuner och landskap på ett lagenligt sätt, skulle man beakta kulturmiljövärdena för de objekt som inventeras som utgångspunkter i all planering av markanvändningen som gäller dessa områden från och med början av 2010.

Vad berättar inventeringen?

Byggda kulturmiljöer av riksintresse är en inventering som omfattar över 1 200 objekt. De har valts ut på olika håll i landet så mångsidigt som möjligt för att beskriva utvecklingen av den byggda miljön i landet under svenska tiden, ryska tiden och självständighetstiden. Utvärderingen har gjorts ur ett nationellt perspektiv. Ansvarig för utvärderingen är Museiverket som expertmyndighet på kulturarvet och kulturmiljöer.

Varför gjordes inventeringen?

I markanvändnings- och bygglagen (MBL) som trädde i kraft 2000 förpliktades kommunerna att ansvara för byggandet och planläggningen inom sina respektive områden. Vid planläggningen ska utöver de regionala behoven även markanvändningsbehoven i hela landet beaktas. Riksomfattande samförstånd och samordning krävs till exempel vid utvecklingen av trafiknätet och energiförsörjningen samt vid bevarande av kultur- och naturmiljöers värden. I lagen kallas dessa behov riksomfattande mål för områdesanvändningen (VAT). Kommuner och landskap ska beakta och samordna dem när de utarbetar sina planer. Därför krävde RKY-inventeringen, som de riksomfattande målen gäller, statsrådets beslut.

Kulturmiljön kring forsen Imatrankoski. Statshotellet från 1903 och den turismen ökade sedan järnvägsförbindelsen mellan Riihimäki och S:t Petersburg öppnades och kanaltrafiken i Saimen inleddes. Tuomas Vitikainen (WikiLovesMonuments CC BY-SA 4.0).

Vem använder inventeringen?

Vem som helst kan läsa igenom och utnyttja resultaten av inventeringen via webbplatsen, men i myndighetsarbetet beaktas dessa objekt när tillstånd beviljas och planer utarbetas. Objekt ska bevaras och utvecklas så att deras kulturhistoriska värde består. I planläggningen deltar förutom myndigheter även de berörda parterna vid respektive objekt, tack vare vilka den färdiga planen blir ett resultat av omfattande växelverkan.

Hur gjordes inventeringen?

RKY-inventeringen som genomfördes utifrån de senaste regionala inventeringarna och vetenskapliga forskningarna stödjer sig på terrängsyner på olika håll i Finland samt på samarbete mellan lokala experter, i synnerhet landskapsmuseer. Under 2003–2005 skickade Museiverket begäran om utlåtande om utkastet till inventering till alla kommuner, landskapsförbund, regionala miljöcentraler och landskapsmuseer i Finland. Utifrån utlåtandena lade Museiverket sista handen vid och kontrollerade urvalet av objekt, inkluderade nya objekt i listan, tog bort några andra, kontrollerade namn- och textuppgifter samt ändrade på avgränsningarna för objekten. Våren 2008 begärdes ännu nya utlåtanden in från landskapsförbunden och kommunerna om de objekt som man väsentligt ändrat utifrån den första remissen.

Olofsborg, kulturlandskapet kring holmarna Kyrönsalmi och Haapasalmi. Den medeltida Olofsborg hör till Finlands historiskt, landskapsmässigt och arkitektoniskt viktigaste historiska minnesmärken. Foto: Soile Tirilä, Museiverket, (217939:89)

Var finns inventeringen?

Inventeringen och anvisnings- och bakgrundsmaterialet samt de viktigaste länkarna till webbplatser har publicerats på www.kulturmiljo.fi. Objekt kan sökas på kartan eller enligt olika element, omgivningens nuvarande karaktär eller objektets namn. Via webbplatsen kan man ge respons på beskrivningstexter och hela tjänsten. Informationen om objekten finns på svenska för svenskspråkiga eller tvåspråkiga kommuner. Informationen om objekten inom samernas hembygdsområde har publicerats på samiska. Boken Linnoista lähiöihin. Rakennetut kulttuuriympäristöt Suomessa om de byggda kulturmiljöerna i Finland har getts ut av Finska litteratursällskapet.

Är inventeringen färdig?

Byggda miljöer och uppfattningen om deras värden ändras i takt med att informationen ökar. Därmed är en riksomfattande inventering aldrig färdig utan ska justeras och uppdateras. Största delen av den byggda miljön i Finland härstammar från tiden för välfärdsstatens uppbyggnad, från sent 1900-tal. Då byggdes miljöer för utbildning, hälsovård, boende, utkomst och fritid i hela landet. Dessa miljöer ska beaktas när inventeringen av objekt av riksintresse, som tas i bruk den 1 januari 2010, justeras följande gång.