Ett hundraårigt värv

Ett hundraårigt värv

Webbsidan presenterar Museiverkets och dess föregångare Arkeologiska kommissionens verksamhet och prestationer under Finlands självständighetstid.

Identifiering av kulturlandskapet och att göra den betydelsefull är även i fortsättningen en del av kulturmiljömyndigheternas arbete. Foto: Mikko Härö.

Arbetet förändras, Museiverket består

Nationalmuseet. Skyddskraven som har ställts på området förutsätter att ”byggnaden inte får rivas och att inga sådana tillbyggnads- eller ändringsarbeten får utföras som förstör fasadernas, yttertakens eller de inre utrymmenas kulturhistoriska värde eller stil. På tomten får man heller inte göra ändringsarbeten som förstör eller förändrar gårdsplanens ursprungliga karaktär. (Stadsplan för Helsingfors 13:e stadsdel). Foto: Agency Leroy Ltd.

Nationalmuseet som restaurerings- och ombyggnadsobjekt

Vrakets bågar är massiva i förhållande till storleken på dykaren och beskriver väl storleken på lämningarna efter linjeskeppet. Innan Kronprins Gustav Adolf sjönk började fartyget brinna och krutlagret exploderade. Därför har fartygets konstruktioner tagit skada och vraket vilar mot havsbottnen. Vrak bevaras väl i de nordliga vattendragen och utgör ett fint arkivmaterial från segelfartygens gångna tider. Bild: Jesse Jokinen, BALTACAR-projektet, Museiverket.

Historien bakom Östersjöns första undervattenspark – Kronprins Gustav Adolf

Färgfästning av Ständerhusets takmålning. Foto: Ulla Setälä.

”Salt och peppar!” – Restaureringsarbetet på Ständerhuset ur två rollers perspektiv

Universitetsbacken i Åbo. Foto: Pekka Lehtinen.

Vad i skyddet och restaureringen av den moderna arkitekturen avviker från åtgärder på äldre byggnader?

Astuvansalmi berg med klippmålningar, fotograferat från sjön. Foto: Helena Taskinen 1998, Museiverket, (AKD 47511:1).

Astuvansalmi i Ristiina – Finlands största hällmålning

Bild ur Eero Naskalis och Mauri Fronts etnografiska film Nahkiainen (Nejonöga) från 1986.

Etnografiska filmer och illustrerad dokumentering

Stadsstrukturen i Gamla Borgå från medeltiden är kompakt och oregelbunden. Bostadsbyggnaderna ligger längs huvudgatorna, medan ekonomibyggnaderna finns i smala gränder eller på åstranden vid vattenleden. Köpmanstomterna vid ån når ner till stranden. Foto: Elisa El Harouny.

Det nordiska trästadsprojektet 1972

S/s Norrkulla blev färdig i Lehtoniemi maskinverkstad i Joroinen 1911. Norrkulla är den sista av de ångfartyg som en gång seglade i linjetrafiken i huvudstadsregionen. Med fartyget görs kryssningar i dess hemstad Helsingfors närmaste vattenområden på sommaren. Foto: Hannu Matikka. Museiverket, Traditionsfartygsregistret.

Låt oss hålla dem ovan ytan – från exportförbud till bidrag för traditionsfartyg

Gravhögar, dvs. kurganer, före grävningen i Pirdoila i Vidlitsa. I förgrunden gravhög II; gravhög I strax bakom. Högarna som gjorts av sand var cirka en meter höga och var lätta att urskilja i landskapet. Gravarna hittades i botten och mitten av högen. Foto Ella Kivikoski 1943 Museiverket.

Finska arkeologers utgrävningar i Olonets sommaren 1943

Publikationer och utställningar

Lagstiftning och avtal

Porvoo Ilolankuja 19580121 1

Stadsplanelagen banade väg för skydd av byggnader och stadsbilden

Luostarinmäki

Diskussionen om skyddandet av Klosterbacken pågick i 30 år

Vaasa Vanha Vaasa Pmaaranen2008

Hur beslutade man om fornminneslagen 1963?

Halikko Trömperin Kestikievari

Den första byggnadsskyddslagen: lagen om skydd för kulturhistoriskt märkliga byggnader 1964

Rho469667 Pieni

Mot internationalisering – ICOMOS Finska nationalkommittén inrättas

Landbefästningar i skogar och förorter, skyddade sedan 1971

Kansi Rajaus 1

Byggnadsskyddskommitténs betänkande

12591495923110

Klädesfabriken gjorde skyddshistoria 1974–1977

Hk Merimuseo Avajaiset 1981

Förhandlingar, råd och attitydförändringar – det Museipolitiska programmet 1981

Kristiinankaupunki Tuija Mikkonen

Förnyelsen av byggnadsskyddslagstiftningen år 1985

Rauman Kaupunki Mikko Uussaari Pieni

Finlands första världsarv: Gamla Raumo och Sveaborgs fästning

Tt Dg565 6

Sammallahdenmäkis gravröse från bronsåldern i Raumo

Jyväksylänkeskusta

Markanvändnings- och bygglagens inverkan på Museiverkets verksamhet

Aineeton Kp Wiki Sivusto Marsio

Värnande om det immateriella levande kulturarvet

Sipoon Vanha Kirkko 039

Observationer av det kyrkliga landskapet

Piikkiö Huttalan Linnavuori

Europeiska landskapskonventionen

Img 0268 Pieni

Museernas gemensamma utvärderingsmodell

Tallskogens svarta skatt

Hhkuva 3 Vaala Oulujoen Ja Sotkamon Reitin Voimalaitokset Jylhama Sti

Byggda kulturmiljöer av riksintresse – RKY2009

Norrkulla Helsingin Pohjaoisrannassa

Låt oss hålla dem ovan ytan – från exportförbud till bidrag för traditionsfartyg

Norja Etsijoita Pmaaranen2011

Skattjakt eller ansvarsfull hobbyverksamhet - metallsökning som medborgarnas fritidsintresse

Sadan Vuoden Satoa Siivonen Leikki

Det immateriella kulturarvet revolutionerar framtiden